Namn: Ing-Marie Hugosson
Roll i klubben: Motionär
Ålder: 61 år
Bor: I Lundby
Familj: Gift med Lars, 4 vuxna barn och 8
barnbarn
Yrke: Ekonom, men har slutat arbeta
Personliga rekord: Marathon 3.23, halvmaran 1.33 och 10
km 42 min
-
Hej, hur är läget?
-
Tack,
efter omständigheterna är det bra. Vi har haft mycket sjukdom i familjen under
hösten och vintern så på så sätt är jag ganska sliten. Sen blev jag hundbiten i vintras men
det har läkt, så nu tränar jag på för att upprätthålla konditionen.
-
Vad ligger du på för veckomängd och hur
ser en typisk vecka ut?
-
Jag
tar bara en dag i taget och för inte statistik över träningen längre. Det bästa
jag vet är att ta en morgonjogg och känna kroppen
komma igång. Jag har några standardrundor på 5-10 km som jag kör mest varje
dag, då lyssnar jag på musik och njuter av dagen. Ibland byter jag ut rundan
mot ett kvalitetspass, ex intervaller i hallen, backe eller ett långpass, men
det händer inte så ofta numera. Så brukar jag ha vilodagar när jag ägnar mig åt
barnbarnen.
-
Vad har du för mål med året?
-
Jag
siktar på att klara av Tjejmilen ett år till och gå under 55 min så jag
hänger mig kvar i tidtagningsklassen.
Sen vore det roligt att springa 1500 m på bana igen i en veterantävling men det
är mera en vision.
-
När och varför började du med löpning?
-
Det
var 1989, jag var 41 år och barnen började flytta hemifrån så jag fick mera tid
för mig själv. Då var det en stor joggingvåg och alla joggade. Jag hade aldrig
sysslat med träning förut men tyckte det var roligt att följa med barnen på
deras olika idrottsaktiviteter och jag ville fortsätta att åka på tävlingar
även när de inte längre ville ha mig i släptåg. Så då började jag med att gå-jogga-gå och mitt mål var att kunna springa en hel mil.
Det tyckte jag var jättelångt. Men jag blev snabbt biten och fem år senare
sprang jag mitt första maraton (I New York och tiden var 3.42).
-
-
Varför gick du med i IF Start?
-
Egentligen
hade jag tröttnat på löpningen och var inte längre med i någon klubb, men
ibland saknade jag klubblivet med träningar och tävlingar. Jag brukade stöta
ihop med Charlotte och Helene och andra medlemmar i Start och de var
välkomnande och verkade ha det trevligt. Så då gick jag med och det är jag glad
för. Jag trivs i träningsmiljön och jag tycker det är roligt att hjälpa till på
tävlingarna.
-
Vad är ditt bästa löparminne?
-
Det
var när jag sprang Lidingöloppets knattelopp 2006 med mitt då 5-åriga barnbarn
Rasmus. Han ville springa med farmor och vi höll varandra i handen och när jag
kände hans lilla svettiga hand i min så var det
den största lyckan i världen, att få dela den upplevelsen med sitt lilla
barnbarn.
-
1994
satte Rasmus pappa Andreas distriktsrekord på 3,47 på 1500 m och raderade ut
ett rekord från 1945, det är också ett roligt minne.
-
Har du några idrottsliga förebilder?
-
Evy
Palm, som visade vägen för oss kvinnor som inte var så jätteunga och så Ann-Britt Eriksson på lokal nivå. Jag läste
ofta hennes resultat i tidningen och det var hon som tog mig med på
veterantävlingar. Innan dess visste jag inte om att det fanns sådana, så tack
vare henne fick jag uppleva många roliga veteranmästerskap.
-
-
Har du något råd till nybörjare inom
löpning?
-
Att
ha tålamod för det tar tid för kroppen att anpassa sig till träningen. Det går
inte att jämföra sig med någon annan utan man måste följa sin egen kropp. Sen
är det viktigt att våga vila när man är krasslig.
-
Vad har du för fritidsintressen förutom
löpning?
-
Förutom
att umgås med barnbarnen så orienterar jag, sjunger i kör och handarbetar.
Ibland går jag också ut på långvandringar.
-
Till sist; vem tycker du ska bli
månadens profil nästa månad?
-
Jenny
Sehlstedt vore trevligt.
Tack för intervjun!