Stockholm Marathon 2016-06-04

  • Johan I
  • Författare till inlägg
  • Offline
  • Administratör
  • Administratör
Mer
02 maj 2016 14:32 #2498 av Johan I
Stockholm Marathon 2016-06-04 skapades av Johan I
Sveriges förmodligen mest kända maratonlopp är Stockholm Marathon. Det är nu uppe i 38:e upplagan, så det har funnits några år nu! Starten går kl. 12. och hela loppet sänds på TV. Trots att loppet är så pass stort och känt, så har det ändå inte samma anmälningstryck som t.ex. Göteborgsvarvet, Lidingöloppet eller Vasaloppet. Kanske beror det på startavgiften på runt 1000 kr.

Info:
stockholmmarathon.se/

Det känns som att detta lopp är väldigt väderberoende, men många Startare brukar göra bra resultat. Lycka till även i år!

Be Logga in ansluta till konversationen.

Mer
06 jun 2016 13:38 #2513 av Helene N
Replied by Helene N on topic Stockholm Marathon 2016-06-04
Att ha mål är bra - att ha mål är totalt avgörande ibland......
Mitt mål att springa ett marathon satte jag upp när jag var ca 25 år gammal, jag bestämde mig då för att springa ett marathon när jag blev äldre. Förra sommaren insåg jag att jag blivit äldre och när jag dessutom precis blivit fri från en stressfraktur i foten så insåg jag att nu hade jag ett gyllene läge att få till ett marathon. Det skulle innebära mer fokus på längre långsammare pass och det skulle göra att jag lättare skulle kunna hålla mig ifrån att springa kortare intervaller. Något som jag i och för sig älskar men som har gjort mig skadedrabbad under alla år. Att det skulle bli Stockholm marathon var ett självklart val av tävling.
Uppbyggnaden under höst och vinter har gått bra. Sedan har det funnits "någon" som har försökt att få mig ur balans för att hoppa av maran men det är nu det stora fokuset på målet har kommit. Jag har aldrig misstrott att det skulle bli en start, trots att jag fick knäbesvär som omöjliggjorde i stort sätt all löptränng mellan slutet av feb och slutet av april. Jag kom igång med lite löpning igen och fick till två långpass på över 30 km. När jag sedan fick en vadmuskelbristning (den första i livet) 3 veckor innan maran så fick jag veta att jag hade 50 % chans att klara maran OM jag inte tog ett löpsteg innan startskottet. Det var bara att köpa det dystra beskedet och köra all kvarvarande träning på cykel och med Wet vest i Gustavsvik. Sista helgen innan loppet tappade jag en vass kniv på en tå, den svullnade upp och började blöda, men det skulle inte få hindra mig. I samma veva blev min 7-åring förkyld - jag började inta alla olika medikamenter som skulle hålla mig ifrån dessa baciller..........så i lördags kl. 12.00 stod jag för första gången på startlinjen på ett marathon!!! Härligt! Jag hade fått revidera mitt tidsmål betydligt och insåg att jag fick vara lycklig över att överhuvudtaget få vara en av alla som stod där.
Hur gick det då? Jo så här två dagar efteråt känns det nästan overkligt att jag var med och kämpade mig runt 42 km, det var som att allt hände i en dröm. Jag njöt i början, försökte bara att springa avslappnat och lugnt och inte förbruka några onödiga krafter någonstans. Jag drack på alla vätskestationer som fanns och tyckte att vädret var perfekt, inte alls varmt som jag hade befarat. När jag vid 9 km och nyss hade passerat Västerbron första gången så började jag få ont i musklerna kring höfterna, inte redan tänkte jag.....det försvann efter några km men istället började jag få en konstig smärta i hö lårmuskel. Vid 16-17 km tänkte jag att detta blir ett långt lopp om låren redan börjar att säga ifrån. Jag hittade dock ett nytt löpsteg där jag försökte att belasta vadmusklerna mer än låren och ut på Djurgården började det kännas okey igen. Strax innan 21 km kom det en nerförsbacke och då började hö främre lårmuskel att säga ifrån igen - då var det tufft mentalt, 21 km kvar och en otrolig smärta i låret. Minsta lilla nerförsbacke blev svår att passera, jag hade inget att bromsa med, för nu hade vä lår också sagt att nu räcker det. Jag höll uppe farten ok till 25 km sedan gick det inte att pressa mera. Charlotte gav mig lite massage vid 29 km och jag kommer ihåg att jag sa att jag kan behöva gå hela vägen in i mål. På något konstigt sätt så har jag sedan ändå kunnat jogga vidare. Jag behövde gå vissa delar av nerförsbacken på Västerbron för att inte trilla omkull - men i mål kom jag!!! Klockan visade 3.53.05 och det får jag efter omständigheterna vara nöjd med. Det var ytterst svårt att sedan ta sig nerför den berömda trappan till Östermalms IP och än svårare då jag efter 1 timme skulle ta mig 1 km till bilen. Trots att jag fick hänga på Joakim klarade jag inte av att ta mig varken uppför eller nerför trottoarkanterna, plan mark var det tvunget att vara......
Trots allt detta så har jag redan anmält mig till 2017 års lopp: Hur tokig får man vara? Jag vet att jag kan bättre och vill ha ett bättre minne av ett marathonlopp.
Följande användare sa tack: Elias Z

Be Logga in ansluta till konversationen.

  • Johan I
  • Författare till inlägg
  • Offline
  • Administratör
  • Administratör
Mer
16 jun 2016 00:12 #2517 av Johan I
Replied by Johan I on topic Stockholm Marathon 2016-06-04
Inspirerande och häftigt att läsa Helene! Grymt bra jobbat och grattis till en fin prestation! Med allt som varit emot dig med skador m.m., så är det en fantastiskt bedrift att du tog dig i mål!

Be Logga in ansluta till konversationen.

Mer
21 jun 2016 10:41 #2521 av Elias Z
Replied by Elias Z on topic Stockholm Marathon 2016-06-04
Kan bara instämma med Johan!
Stort Grattis!

Be Logga in ansluta till konversationen.

Sidan laddades på: 1.394 sekunder