Månadens profil
November 2019 – Mattias Gustafsson

Hur länge har du tränat löpning och hur kom det sig att du började?

Jag gjorde Klassikern år 2000 och där ingår ju Lidingöloppet. Hade nog inte tänkt springa något mer Lidingölopp men fick höra att det fanns en tid att klara för att få en silvermedalj och året därpå stod jag på startlinjen igen. Sen rullade det på med Göteborgsvarvet, Stockholm Marathon osv.

 

Vilket är ditt bästa löparminne? Vilken löparinsats är du mest stolt över?

Bra fråga! Har faktiskt ingen speciell ”wow-upplevelse”. I början när jag började springa jagade jag ganska mycket tider, det är ju trots allt mycket av det som löpning handlar om, och visst är jag nöjd med att ha klarat av vissa tidsmål. Samtidigt kan jag vara lika nöjd med ett bra träningspass eller ett pass i härligt väder och fin natur.

 

Vilket är ditt sämsta löparminne?

Stockholm Marathon 2008 utan tvekan. Jag hade tränat bra i ett halvår inför loppet och hade aldrig varit bättre tränad inför start. Första 10 km rullar på bra, precis som det ska. Men redan vid 15 km känner jag att jag får kämpa för att hålla uppe tempot, fattar ingenting. Kämpar vidare men halvvägs in i loppet är jag rökt och överväger en kort stund att bryta, men vill ju inte bryta på grund av trötthet. Sista halvan av loppet var bara en lång plåga. Riktigt besviken i målgång. Men då hade det jobbiga bara börjat…

I tunnelbanan på väg till bilen började Katarina kräkas. Vad är det frågan om? Det är ju jag som ska kräkas och inte hon. Framme vid bilen kräktes hon igen. Innan vi tillslut var hemma i Örebro, kändes som en evighet, kräktes hon ytterligare 10 gånger. Troligen någon form av matförgiftning.

Så Stockholm Marathon 2008 har vi inga roliga minnen ifrån!

 

Hur kom det sig att du gick med i If Start?

Jag harvade på med mina intervaller i Karlslundspåret samtidigt som If Start tränade och så en dag tyckte väl systrarna Nilsson att jag lika gärna kunde träna med dem istället. Var lite skeptisk i början för jag trodde, som många tror, att det är väl bara elitlöpare med i en löparklubb. Men jag ångrar inte en sekund att jag blev medlem år 2005.

 

Vad är det som får dig att fortsätta med löpning?

Det undrar jag med ibland… Har haft det lite svårt med motivationen de senaste åren ska erkännas, samtidigt som den ena krämpan efter den andra avlöser varandra. Men jag vill tro att jag mår så mycket bättre av att vara ute och röra på mig helt enkelt.

 

Hur lägger du upp din träning?

Är numera väldigt sällan med på klubbens gemensamma träningar, men jag försöker väl variera löpningen en del.

 

Vilket är roligaste/tråkigaste löppasset?

Alla pass är roliga när man är klar! Ett skönt långpass med stark kropp (händer ibland) kan vara njutbart. Tråkigaste är nog uppvärmning. Har det någonsin känts bra på en uppvärmning??

 

Vad har du för mål den närmaste tiden?

Ja, säsongen är över för min del så jag har gått i ide nu. Men jag ska väl smyga i gång så småningom. Nästa år springer jag Lidingöloppet för tjugonde gången så jag hoppas jag ska bli motiverad till dess. Sen ska jag verkligen försöka komma igång med lite styrkeövningar.

 

Har du några andra fritidsintressen utöver löpningen?

Tycker om sport i allmänhet, försöker orientera ibland, cykla lite MTB, besöka gamla Öststatskomplex och sådana saker.

Men bland det bästa som finns är att göra en riktigt fet brasa och sen grilla ett antal korvar ute i naturen.

 

Vem i klubben skulle du vilja veta mer om?

Antje Wiksten