Månadens profil
September 2020 – Hugo Örn

Hur länge har du tränat löpning och hur kom det sig att du började?

Min första tävling var då jag var 3,5 år på 2008 års upplaga av Kumla stadslopps knatteklass 800m runt Kumlasjön. Sen dess har det rullat på med Spartacus terrängserie och senare lite mer "riktiga" tävlingar. Vid sidan av löpningen har jag även orienterat sedan 6 års ålder. Varför jag en gång började med löpning är svårt att svara på. Vet inte riktigt var man drar gränsen för att hålla på med löpning eller inte. Att springa har varit en del av mitt liv ända sedan jag en gång lärde mig gå och att vara med på en liten ungdomstävling var något mina föräldrar såg till att jag fick uppleva tidigt.

Vilket är ditt bästa löparminne?

Lidingöloppet 2017. P13 3km. Sprang in på en mycket oväntad 4:e plats efter ett lopp som minst sagt flöt på bra. Extra roligt var det att efter målgång bli invisad bakom ett tält där topp sex fick vänta, för att sedan få gå upp på scen och ta emot pris. Visserligen är långt ifrån alla bra ungdomar med på Lidingöloppet, men fortfarande är klassen mycket god, så jag är väldigt stolt över att ha placerat mig så högt.


Vilket är ditt sämsta löparminne?

Jag hade sprungit en orienteringstävling utanför Eskilstuna påsken 2019. Ramlade och slog knät i en sten. Jag kunde direkt efter fallet springa vidare, men när adrenalinet väl hade lagt sig efter tävlingen började smärtan sakta krypa fram. Det höll sig dock på en hyfsat stadig nivå hela dagen. Det var nästa dag när jag vaknade i sängen och skulle kliva upp som jag märkte att det inte gick att böja på benet. Det gjorde så ont i knät att jag knappt tog mig upp hur sängen. Efter att jag lyckats med det tidigare nämnda och fått röra lite på benen släppte det värsta. Men fortfarande var det en jobbig smärta. Jag tog en promenad med mamma i Varbergaskogen för att få cirkulation. När jag skulle kliva över ett litet träd som låg över stigen som inte var mer än en decimeter i höjd kändes det som om jag nyss lärt mig att gå. Det var en utmaning att ta mig över det lilla trädet, oerhört frustrerande. Men den värsta utmaningen med den här historien var att den utspelade sig mitt i den mycket intensiva vårsäsongen i orienteringssverige. Därtill ligger flertalet löpartävlingar inpetade i helgernas tävlingsprogram. Jag hade ändå hyfsad tur och efter ett par veckor var mitt knä åter fullt löpbart igen.

 

Hur kom det sig att du gick med i IF Start?

Jag hade nog inget val. Nä, riktigt så var det kanske inte, men jag har iallafall varit med i IF Start längre än vad jag själv kan minnas. Att mitt medlemskap blev till i sån ringa ålder är inte heller särskilt förvånande då mina föräldrar är veteraner inom klubben.

 

Vad är det som får dig att fortsätta med löpning?

Helt enkelt glädjen till att springa. Jag skulle vilja påstå att även de tuffaste intervallpassen är roliga. Men allra roligast är de lätta distanspassen när jag bara flyter fram i skönt tempo och kroppen känns riktigt lätt. När det känns sådär riktigt lätt i benen brukar jag ibland tänka "det här är anledningen till att jag gillar löpning". Sen är såklart tävlingar också väldigt roliga. Speciellt när det går bra.

 

Hur lägger du upp din träning?

En vanlig grundträningsvecka under vintern ser ut enligt följande: ett långpass, två intervallapass, ett orienteringspass, två kortare distanspass och ett styrkepass. Under tävlingssäsong blir det många tävlingar, främst orientering. Jag har efter sommaren börjat på orienteringsgymnasiet i Hallsberg så framöver blir det mer orientering, men jag kommer inte släppa löpningen.

 

Vilket är det roligaste/tråkigaste löppasset?

Mina roligaste löparpass är de lagom långa distanspassen (runt milen) där jag innan löpningen läst in mig på en karta för att hitta nya stigar/vägar som jag kan utforska. Det spelar ingen roll om det är en hel runda eller en liten stig på 100m, det roliga är att jag aldrig sprungit på den tidigare.

De tråkigaste löppassen är helt klart de i snömodd under vintern. Intervaller på en hal cykelbana, fy. Tacksam att vi fick en sån löpvänlig vinter sist.

 

Vad har du för mål den närmaste tiden?

I skrivande stund har jag fem dagar kvar till ungdoms-SM 3000m i Norrköping den 29:e augusti som varit ett mål senaste tiden. Målet är att slå PB och familjerekord på 9.54 respektive 9.53. När det sen blivit september är det USM i orientering i Jönköping som är det nya målet. Vill tillägga att jag är väldigt tacksam för att dessa tävlingar blir av efter en nästintill tävlingsfri vår och sommar.

 

Har du några andra fritidsintressen utöver löpningen?

Orienteringen förstås, och på vintern brukar det kunna bli en del längdskidor. Men utöver sport har jag ett stort intresse för geografi och kartor. Svenska tätorter är en liten dold talang.

 

Vem i klubben skulle du vilja veta mer om?

Linus Karlsson